Kärlek

Den där kärleken verkar vara ett knepigt kapitel.. 

Jag tittade en snabbis på Ensam mamma söker på tv igår och hamnade precis lagom i sändningen då en av killarna skulle förklara vad han söker hos en tjej. -Jag söker min bästa vän. Om jag ska göra nåt roligt så vill jag ha med henne. Och när jag kommer hem så vill jag mötas av ett leende. Jag vill kunna gå på dagen och längta efter henne och hennes leende.

Jag har tre ord till kommentar: To Die For!  ..alltså det han sa, inte killen i sig.. :)

   

Jag har funderat jättemycket i mitt liv på vad kärlek är, hur den ser ut och hur man finner sann kärlek. Och jag håller med den här killen. Det handlar inte om passion (vilket jag iofs tror är en ingrediens till kärlek) och det handlar inte om levende, ras, status, kön eller utseende. Det handlar om en vänskap.

Om en tvåsamhet som inte ser omvärlden. Om teamwork. Det handlar om delad glädje, tillit, respekt och omtanke. Familjär trygghet.

Det handlar om en villkorslös kärlek och vänskap. 

Jag fattar ju att kärlek också måste innehålla galen attraktion och passion, men jag tror att det blir knas när man söker efter kärleken med just attraktion/passion som huvudkriterier. (Hurvida man ens ska söka efter kärleken, det är en annan diskussion.. )

När jag möter killen som är wow och som tycker att jag är wow, då bildar vi tillsammans något som är riktigt wow! Sjukt värt att vänta på! <3

Tjärlek i tjog gott folk!