Morr..

Allmäntillståndet är inte vad det borde vara. Eller så är det kanske just det..
Halva helgen har gått i moll. Morr, gäsp, missnöje och gnäll har det blivit. Visserligen lyckas jag alltid ha glimten i ögat och leendet är bara två sekunder bort, men faaan (rent ut sagt) va de kan kännas motigt ibland!!
Och en av mina grundfilosofier, Det du sänder ut får du tillbaka, hoppar med en gång upp och biter mig.. För nog möter jag då människorna som verkar vilja gå mig på nerverna! Och nog sular jag tån i tröskeln! Och visst får jag för mig att min omkrets minskat rejält när jag sopar axeln i dörrposten!

Ni tjejer vet nog hur det här känns va? :)
Så otroligt charmigt och avskyvärt på samma gång!
Har djävulen hoppat i mig eller varför vill jag skrika ikapp med ungarna som gråter av understimulans i affären?! Eller som när jag vill kasta cykeln i diket när det är motvind, är det också djävulens snabbvikariat?
Jag tycker i alla fall att jag är jätterolig när jag är så här! ..i efterhand alltså..

Men nu tar jag nya tag! För nog är vi alla mycket bättre när vi är glada! Djvävulen har fått sparken!